torsdag 30 september 2010

berg och dalbana.

Idag när jag vaknade, senare än vad jag hade tänkt, så kändes det sådär. Det gör det mer eller mindre alla dagar men idag var det speciellt. Jag ignorerade detta och åkte till skolan. Gehör stod det på schemat. Ett sådant har jag, sägs det. Men det är konstigt. Jag hör men kan inte skriva. Det ger mig viss förståelse om hur det är att vara i ett annat land där människor talar ett språk som jag inte kan uttrycka mig till fullo i, i tal och skrift. Det talar lite grand för världen jag lever i just nu. Ett nytt språk, nya ansikten, ny miljö, nya mål.  Vart finner jag mig själv i allt det här?
Vet inte.

Jag berättar och förklarar för mig själv VARJE dag att jag har blivit VALD att gå här, göra denna utbildningen. Att jag har visat att jag är tillräckligt bra för detta och att jag inte hade varit här nu om det inte vore för att skolan ville ha MIG. Det kanske låter skrytsamt men det är faktum. Jag har lite svårt att inse och placera mig själv i allt det här. Men helt plötsligt så går jag upp tidigt tidigt för att öva öva öva och plugga teori, gehör. Idag har jag övat i 3 timmar + lite tillsammans med Sanna (som spelar viola, vi ska spela nått ihop så småningom) och pluggat musikteori i ca 2 timmar. Ändå är jag inte nöjd!

Nu har jag gått en månad på denna utbildningen och jag älskar och hatar det på en och samma gång. Jag har anpassat mig snabbt till detta, allt vad gäller övning och livet som musikstuderande. Det stora MEN:et kommer till mig själv. Jag är svag inför mig själv och jag är väl medveten om det. Jag vet att dét enda som kan sätta stopp för mig nu är mig själv. Det är oerhört frustrearnde eftersom jag spelar en gaaanska så stor roll i mitt egna liv. Kan man säga.

Men kvällen har gått till ungeför såhär:
Jag övade fram till halv sju ungefär, sen gick jag på stan en liten stund. Köpte inget - duktig flicka! Sen gick jag och Joel och smaskade sushi och pratade om allt möjligt. Efter det så träffade jag Sanna och en killkomis till henne och drack vin vid medborgaplatsen. På bussen hem träffade jag Jonas (min roomie) och vi hade följe hem. Nu sitter jag i pyjamas redo för att krypa ned och sussa. Imorgon ska det bli en bättre dag, inga negativa tankar eller otillit på mig själv. Imorgon har jag pianolektion och ska börja spela Hydn eller Bach. Världens bästa Linda-Marie flyttar hit imorgon!
God natt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar